Ett stänk av adrenalin!

Känner ni igen den där känslan då man från ingenstans får en massa energi? Ett stänk av adrenalin serveras helt plötsligt. Det finns inget tydligt samröre med mat, sömn eller glada nyheter. Det bara kommer! Man blir lika förvånad varje gång och tankarna växlar snart upp och går i 120.

Plötsligt kommer alla möjliga och omöjliga idéer flygandes. Helt plötsligt tar man tag i disken med glädje, planerar in fyra träningspass på rad och ifrågasätter varför man aldrig gått loss på den där 1000-sidor långa boken som stått och dammat i tre år. Men man stannar inte där. Känslan är lite wild & crazy och nu ska det levas lite. Ett sprudlande sms går iväg till någon stackare som gått vidare för flera år sedan. Ett sms som man sedan kan komma att få ångra tusenfalt men vafan, jag är glödhet och det måste ju utnyttjas!

Tillståndet av att ha massvis av energi känns plötsligt som det mest naturliga tillståndet och hjärnan i kombination med minnet har groteska problem med att förstå att ens lediga tid på denna planet inte utnyttjats bättre. Hjärnan ger öppna och direkta kommandon - live, live god damn it!

Helt överexalterad lyder man. Det börjas leta efter språkkurser på kvällarna, sena middagar bokas in och varför har jag aldrig tänkt på att stiga upp klockan 6 och träna innan jobbet??? Man ringer någon avlägsen polare med en nyfiken tanke; vad kan han ha för sig idag? 10 år har gått sen vi snackade sist, helt otroligt. Känslan av att vara på topp är kort sagt helt slående!!!

1 timme senare innan man ens har börjat med att sortera skivsamlingen från A till Ö så händer det! Och det händer varenda gång. Det kommer som ett brev på posten om ni så vill.

Helt plötsligt och utan förvarning har man nämligen tappat all den energi som låg i ens hand för en sekund sedan. Alla tankar och planer som cirkulerade för någon minut sen känns helt avlägsna för att inte säga dumdristiga, och hur innihelvete kunde jag skicka ett sånt sms (vilket man just inkasserat ett stort frågetecken till svar).

Återigen ligger man väl inpackad och halvt medvetslös i soffan. Hjärnan kämpar nu med funderingar kring huruvida Laila själv käkar upp alla smarriga efterrätter hon tillagar på tv4+. Och fast man gärna vill det, är det inte ens aktuellt att byta kanal då fjärrkontrollen ligger utanför radien av en armlängds avstånd. Det ringer på telefonen och man tittar på displayen utan att svara. Istället tänker man att nu har visst den där gamla lallaren som jag inte hört av på 10 år (skönt det) fått ett stänk av adrenalin.