Bodypump - damernas revansch!

Har ni testat bodypump grabbar? Inte? Läs detta innan!

Det tog kanske 3-4 år innan man kände sig helt övertygad om att träningsformen "bodypump" inte innehöll några dans- eller koordinationsmoment. Sen vågade jag m.fl. testa på och gick i den fälla som jag vågar påstå att de flesta grabbar går i. När man kommer in och ser vikterna garvar man lite lätt och tror att man kommit till barnavdelningen. Efter att ha huggit tag i antal 5 kg vikter ställer man sig bredvid någon tjej vars kroppsform ser ut som om två hallon har fastnat på ett spagettistrå. Kort tanke: Jag tredubblar det hon lyfter.

Redan under uppvärmingen åker allt uppbyggt självförtroende i backen och med skam i kroppen tvingas man mitt under övning (så att det blir extra tydligt) ta av vikter. Eftersom chocken är så stor så fattar oftast inte hjärnan hur utspelad man är. Ofta ser man därför hur grabbar får byta ner sig ett antal gånger under ett pass. Värst är de som tvingas springa och hämta nya "minivikter" mitt i allt elände. När allt är över funderas det länge hur det rent fysiskt är möjligt. Med lite rutin ställer jag mig därför alltid bakom minsta räkan och försöker hålla jämna steg.
Det brukar räcka så...

Förutom denna stående förnedring finns det andra saker att se upp med.
En alldeles för övertänd instruktör gör ingen glad. Han kommer in med en väst på sig. "Hej allihopa, kul att se att alla ser så glada och laddade ut". Det är stor humor och ironi som han tyvärr själv inte inser. På golvet står nämligen 50 pers som ser ut att vilja vara nån helt annanstans och endast en riktig fantast går att finna längst fram (var annars?). Västen ska f.ö. tydligen fylla funktionen av värme (inomhus) och tas av efter uppvärmningsövningarna som en riktig superstar. Hans extremt pinsamma uppmaningar ger rysningar av det ondare slaget och tönteriet har tydligen inga gränser. Men det är bra träning har jag hört...