Sen händer det som inte får hända. Vid ytterdörren drar jag upp fel nyckelknippe. Den till tvättstugan. Så nära en skön kväll, nu operation "jaga sovplats". Alla grannar på semester. Ingen mobil! Står i ett par badshorts från -94, en tröja genomdräkt av svett och ett par gympadojor. Jag hör hur Independence day rullar på 6:an inifrån lägenheten. Har en Ica-kasse med 6 burkar tonfisk i handen. Fyfan. Utlämnad, utlåst, trött och sne.
Väntar 20 minuter på tunnelbanan till Odenplan. Extranycklar hos föräldrarna, ingen hemma. Panik. Fredrik då? Han bor ju ett kvarter bort. Glömt portkoden. Skriker från gatan. Folk som hör tittar på mig som om jag är en idiot. Jag är en idiot. Spöregn. Collectsamtal från Odenplans telefonautomat.

Känner mig maktlös. Får tillslut napp. Bryter upp syrrans afton i Fruängen. Betalar hennes taxi, hämtar extranycklarna och sen taxi tillbaka till trygga Abrahamsberg. ankomst 00.15. Där har ni en riktigt trevlig hemmaafton.
3 kommentarer:
Jag skrattar så jag gråter och har högläsning på kontoret... Du skulle ha kommit och ätit tårta istället!
(Till nästa gång - jag bor två stationer bort och min balkongdörr står i princip alltid öppen, du har även en t-shirt sedan gammalt i en påse i min garderob)
Ha ha ha!! klant-johan... Tycker dock jag känner igen denna historia. Ute och springer och har fel eller inga nycklar... Och varför hade du 6 burkar tonfisk i påsen??? Men, erkänn att det var skönt att vara hemma när du väl lyckades komma in.
Fan, det var likadant förra gången och jag missade alvik-alternativet igen. Lite nyfiken över vilken t-shirt som jag har hemma hos dig.
Det var skönt och dyrt att äntligen komma hem.
Skicka en kommentar